September är avskedets namn med gulnande löv.
Vinden blåser mjukt, hjärtat känner en stilla sorg.
September är en tyst årstid som viskar om sommarens minnen.

Solen lyser mjukare, himlen blir eftertänksam.
En poetisk månad där naturen förbereder sitt farväl.
Löven faller, det förflutna glider genom oss.

September är som ett minne som saktar ner tiden.
En månad för att möta sig själv.
Luften blir kallare, men hjärtat varmare.

Inre frid efter sommaren.
Färger förändras, känslor fördjupas.
Naturen vänder sig inåt.

Gyllene ljus från himlen.
Tystnaden låter annorlunda i september.
En viskning om nya början.
Varje lövfall en inre reflektion.
Morgonens tröja, kvällens minnen.
Sent uppvaknade känslor.
En tyst och djup inre resa.
En säsongspoem skrivet med tårar.